Julshopping

Blickar ut över hundratals par av fejk adidas och andra internationellt klingande ord som campus och Italy på gympadojjor. Mina öron är döva som vanligt för oljudet på gatan utav tutande richor (taxis), mopeder och indier som ropar saker till mig i stil med "What do you want madam?" och "How are you today sister?". Det är kväll och Jennifer har lämnat mig för en stund ensam med mina kassar med julklappar. Hon har gått för att köpa dricka. Vanligtvis hade jag blivit nervös över alla männen runtomkring mig som tittar på mig och ropar saker, inte elaka saker, bara saker. Överallt söker de kontakt. Man är tydligen något av en sensation i staden då inte många turister kommer hit. Jag har vant mig och tar det lugnt. Tar upp kameran och fångar bilden av skorna och gatan, "Very nice miss" "Oh, how beautiful, lovely" säger de i bakgrunden till camera displayen som tydligt visar bilden jag just tog (stor display). Jennifer kommer, jag ler mot dem, inte överseende, inte trött, bara neutrlat. Vi hittar en richa, säger var vi ska, NID. Han upprepar N.I.D på sin indiska engelska med mycket mer melodi än vår. Yes. Jag tar upp mobilen för att lysa på taxametern som sitter bredvid honom. Den ska ställas på noll innan vi kliver in i richan. Vissa, de flesta faktiskt, ställer den inte noll och man kan få betala för den förra åkturen också. Jag visar Jennifer att det är lugnt och vi hoppar på. Where're you from miss? Frågar han mig medans vi kör nerför gatan full av gående kvinnor, män och barn i sjalar. Germany and Sweden, svarar jag mumlandes i min sjal som jag har tryckt mot min näsa och mun. Redan första dagen insåg jag att avgaserna inte var något för mig med astma och efter att vi alla varit förkylda och hostat upp svart damm andas nu även Jennifer i en sjal. Bandit queen kallas det! Jag ska fota dem. Taxichaufören fortsätter att fråga oss saker om designskolan, våra länder och våra namn samtidigt som han kryssar vant i den störda trafiken. En bil kommer körandes emot oss på vår sida av gatan, alltså i fel riktning. Ingen är förvånad, inte ens vi. Det har vi sett många gånger. När vi kommer fram till campuset tänker jag på hur skönt det är att ha en lugn oas som det ju är. Muren som omgärdar skolan och trädgårdarna och det uråldriga templet på en äng där man kan sitta och surfa. Ja, tack till Ahmedabad i måttliga portioner :-)'


Fake shoes on Gandhi Road - market road.


Christmas shopping.