Vaishali outside her home in the old city. A few moments later she invited me into her home.



Vaishali in front of poster of Shiva (?)


The mother in law is dead by now.


On the second floor of the four floors high house of the family.


The kitchen and decoration in front of the door. This kind of broidery takes Vaishali one month to make. Daresh is standing by the table.


Vaishali sent Daresh to the market for buying this sweet orange stuff, yummy!

Another early Sunday morning

Girl in the village outside the school.


Water.


Round architecture versus straight architecture.



Sunrise at one of the bridge connecting old Ahmedabad with new Ahmedabad.


Sunday morning in the old city.

Everyday

Illustration and broidery at the night market.


- Buy a horse, at least one! Buy, buy, buy! Christmas horse. He is great!


Jenn, Claudia and me in a richa.


At the leather-shop.

Everyday life at NID

Group photo in the park.Those students are mainly in apparel design.


Birthday celebration at the hostel. Jennifer had birthday and they threw water on her from the second floor of the hostel. This is a tradition since many years.



Mudd, water and play.


Leather craftman teacher Ramesh is helping me making the pattern of the rough model of the laptop bag.


My flat mate Maria from Denmark is adapting to India the scarf way mixed with the nordic look with braits.

Julshopping

Blickar ut över hundratals par av fejk adidas och andra internationellt klingande ord som campus och Italy på gympadojjor. Mina öron är döva som vanligt för oljudet på gatan utav tutande richor (taxis), mopeder och indier som ropar saker till mig i stil med "What do you want madam?" och "How are you today sister?". Det är kväll och Jennifer har lämnat mig för en stund ensam med mina kassar med julklappar. Hon har gått för att köpa dricka. Vanligtvis hade jag blivit nervös över alla männen runtomkring mig som tittar på mig och ropar saker, inte elaka saker, bara saker. Överallt söker de kontakt. Man är tydligen något av en sensation i staden då inte många turister kommer hit. Jag har vant mig och tar det lugnt. Tar upp kameran och fångar bilden av skorna och gatan, "Very nice miss" "Oh, how beautiful, lovely" säger de i bakgrunden till camera displayen som tydligt visar bilden jag just tog (stor display). Jennifer kommer, jag ler mot dem, inte överseende, inte trött, bara neutrlat. Vi hittar en richa, säger var vi ska, NID. Han upprepar N.I.D på sin indiska engelska med mycket mer melodi än vår. Yes. Jag tar upp mobilen för att lysa på taxametern som sitter bredvid honom. Den ska ställas på noll innan vi kliver in i richan. Vissa, de flesta faktiskt, ställer den inte noll och man kan få betala för den förra åkturen också. Jag visar Jennifer att det är lugnt och vi hoppar på. Where're you from miss? Frågar han mig medans vi kör nerför gatan full av gående kvinnor, män och barn i sjalar. Germany and Sweden, svarar jag mumlandes i min sjal som jag har tryckt mot min näsa och mun. Redan första dagen insåg jag att avgaserna inte var något för mig med astma och efter att vi alla varit förkylda och hostat upp svart damm andas nu även Jennifer i en sjal. Bandit queen kallas det! Jag ska fota dem. Taxichaufören fortsätter att fråga oss saker om designskolan, våra länder och våra namn samtidigt som han kryssar vant i den störda trafiken. En bil kommer körandes emot oss på vår sida av gatan, alltså i fel riktning. Ingen är förvånad, inte ens vi. Det har vi sett många gånger. När vi kommer fram till campuset tänker jag på hur skönt det är att ha en lugn oas som det ju är. Muren som omgärdar skolan och trädgårdarna och det uråldriga templet på en äng där man kan sitta och surfa. Ja, tack till Ahmedabad i måttliga portioner :-)'


Fake shoes on Gandhi Road - market road.


Christmas shopping.

Early Sunday morning

Outside the dawn market. Early Sunday morning before opening.



Morning chai.



The goats are running. Morning chai.

'

- Madam should take a photo of me and my friend!



At the dawn market before opening.



Sometimes the truth is unbearable.





Panic alarm om the arm? According to Jennifer (who was told this in Rajastan, the desert) the jewelleray has a practial function as weapon in case of late nights in the lonely desert.



Early morning in the inner parts of Ahmedabad.



Morning procedures in Ahmedabad.



The man to the left has trendy glases. I never told him.



Early sunshine on the streets of Ahmedabad.



I wasn't that surpised when I found My Little Pony in crazy Ahmedabad.

Idag och igår har jag varit sjuk. Först magen. och nu förkylning. Jag och en annan förkyld tjej gick till "the mess" för att äta skolmatsalsmiddag. Det var sjukt underbart gott. Två sorters naan, en veggryta med ris samt en soppa. Till efterätt fick vi någon slags varm chai som en man kokat i en sjukt stor gryta (1 m i diameter) med mandlar i. Smakade jul. De hade en stor grill i matsalen för att grilla brödet. Indisk mat är den bästa!

Nu ligger jag i sängen och funderar på att se herous. Men jag måste snyta mig hela tiden. Tack för att ni fixar julmarknadssäljande till mig, mamma, Linda och Andreas. Imorgon ska jag delta i en kurs på design management, någon lärare från Bombay kommer och pratar, ska se om det är intressant. Yes, skola på lördagar här!

Känn er missnöjda med vädret (vet inte hur slaskigt det är?) där hemma men tacksamma över alla skyltar i sverige ;-) och att ni slipper riskera livet varje gång ni går över gatan.
/namadja



Prison break? nope, this is "the mess". Though to the rough look, delicious food is being served! Claudia to the right.



Namadja.



Claudia from Germany at the path in the garden close to the school.